Ludvika MS/SMK Dala "Bergslagsnatta" SM3 01-09-22

Första sträckan bestod av blandat skissåka, med folkracebana, en mindre och en större grusgrop samt 10 000-dels-åka med lite OK:n och en lurig spets med bemannad IK!?! IK:n vållade oss inga problem. Det som var svårt var att det nästan inte fanns några kontroller utsatta! Det gällde alltså att ha is i magen och bara köra vidare hela tiden. Vi grejade den biten också riktigt bra. En miss i den lilla gropen, gjorde att vi åkte tillbaka 100 meter, helt i onödan naturligtvis!!! Några tveksamheter i den stora gropen blev det också, eftersom grusgropar med stora planer och mörker, alltid är lika svårt. 5,00 prick blev det för oss.
Andra blev lite roligare, med mer skogsåka. Vi åkte i stort sett problemfritt, tills vi kom till den fina rätningen på slutet. Vi missade infarten, och trodde därför att den var mitt i kurvan, där någon (jag såg aldrig vem?) försökt ta sej in och fastnat! Så vi fortsatte till utfarten och backade in för att ta kontrollen. När vi väl lyckats backa över diket och ända in till kontrollen, så visade det sej att det trots allt fattades en! Eftersom vi trodde att infarten var i kurvan, så åkte vi tillbaka för att leta lurigheter i korsningen innan. Efter några minuters letande lyckades vi i alla fall hitta infarten och kunde dra vidare till TK:n. 6,02 prick. Äsch då!
I början på 3:e såg man från starten, hur det åktes ett antal slingor på båda sidorna om vägen några hundra meter längre fram. Vi bestämde oss för att inte åka riktigt som man skulle, utan vi tog båda slingorna på höger sida först, och fortsatte sedan över på vänster sida. Där hittade vi rätt kontroll, och fortsatte med att checka planen efter, innan vi drog därifrån. Därigenom behövde vi bara åka ett varv, istället för två som banläggaren hade tänkt, hi, hi..... busigt va? Efter det åkte vi i princip klockrent! Vi grejade luriga spetsar och rätningar, men var tuffa och åkte rakt igenom områden där många letade i onödan. Det gick kanonbra ända till sista gården! Där blev det plötsligt totaltilt!!! Vi la mellan 6-7 minuter på att hitta de sista 4 kontrollerna före TK:n! Bedrövligt!! 13,13 prick! Typiskt när det hade gått så bra innan!
Fjärde började riktigt illa. Eftersom första angivelsen i andra rutan, "O ALLT", inte bedömdes som stig!? så kan alltså andra angivelsen " NO ALLT (stig köres)" inte slå på samma "väg"!!! Min bedömning blev sådeles, att vi skulle åka in på den lilla stigen i vägskälet. Vi fick dessutom backa några meter för att hitta in på den. Eftersom det fanns spår på den (nå'n eller några måste alltså ha nosat på den före oss), så drog vi in på den. Efter cirka 30 meter stod Göran på bromsarna! Framför oss såg det ut som en sjö på gärdet! -Jag åker inte längre på den här stigen, sa Göran, och la i backen. Men det ville sej inte bättre än att framhjulen bara sjönk!!! -Skit också!!! Vi provade en gång till, men det hände inget mer än att vi sjönk djupare! Jag slängde kartbord och annat bråte, som man måste ha som kartis, åt sidan, och kastade mej ur bilen. Vi måste ju få lite gung på bilen innan den stod på underredet! Tack och lov hade inte bakhjulen sjunkit, utan det var endast fram. Så vi gungade fram och tillbaka. Göran i bilen och jag framför i lersprutet!! Efter några minuters kämpande, var hålet så pass långt, att farten, påskjutningen från mej samt greppet från bakhjulet tillräckligt för att komma loss! Puh!!! Tack och lov! Där trodde jag att vi skulle bli kvar ett tag. Jag kastade mej pustande och flåsande in i bilen igen, och vi drog vidare, fast på vägen den här gången! Allmän stirrighet, stress och leriga :-) kartor, bidrog väl till att vi missade den läckra rätningen i vägskälet strax efter. Vi åkte dock inte så långt, eftersom jag inte var nöjd med utfarten. Men det tog allt en 3-4 minuter att hitta den lilla luringen! Nästa stora "groda" kom på 2 000-dels-skissen! Det stod ju som sagt extremt lite skyltar ute längs banan, men naturligtvis stod det en till vänster om stenen som vi åkte på fel sida om!!! Hur många liknande slingor hade vi inte åkt innan, och även senare, där det inte fanns några kontroller!!! Typiskt! 5 minuter till åt skogen!!! Sträckan avslutades dessutom på samma gård som förra, vilket betydde ytterligare hjärnsläpp hos undertecknad, och ytterligare ett stort antal minuter i prick!! 25,14!! Herregud! En kvart för mycket!
Men vi bet ihop och kämpade vidare. Nu kunde det väl knappast bli sämre i alla fall. 5:e innehöll blandningar av luriga rätningar och skissåkande. Rätningarna grejade vi lätt som en plätt, men skissåkandet var svårare!? Tänkt väg på gärden och en del svårtydda karttecken ställde till de största problemen på sträckan. Annars gick det ganska skapligt faktiskt. 11,42 prick blev det.
Sista började lite trevande för oss, men det gick lite bättre efter ett tag, ända tills vi tog en rätning med I-skylt på! Vi åkte efter måtten, och svängde som vi skulle. Men när IK-beskedet körts färdigt, missade vi av nå'n underlig anledning första infarten till vänster. Det tog oss säkert 3-4 minuter att hitta rätt!? När vi väl hittat rätt så gick det skapligt ett tag, tills jag plötsligt vände blad och fick se "Karta Dalregementet"!! Så irriterande!!! Jag beordrade helt enkelt Göran att "parkera" bilen, så jag fick leta rätt på kartan, plus att få en chans att hitta in på den! Okej, det är väll straffet för att jag inte kollat alla sidorna innan jag startade på sträckan, men jag anser ändå att lösa kartblad ska sitta först i körbeskedet, så man vet att den finns och har en chans att hitta den! Nåväl, när jag väl funnit kartan, åkte vi riktigt skapligt, även om det var jobbigt och alldeles för många varv som skulle åkas. Tålamod var det som gällde. 24,16 prick blev det för vår del.

Resumé: Nya områden är alltid kul att åka på, och dessutom lika för alla! Massor av luriga och läckra rätningar, kul!!! Men snurrpartierna var för överarbetade. Det var alldeles för många varvlopp. Jag är inte heller förespråkare för "gödsling" av skylt, men tyckte nog att det var lite väl glest mellan dem den här gången. Synd att man inte åkte fel på "rätt" ställe. Då kunde man tjänat stora varv på en del snurrpartier. Kartorna håller dock alltid mycket hög klass på Ludvika's tävlingar, det tackar vi för! Jag vet även hur mycket jobb det är nedlagt, och tackar Ludvika MS för en till stora partier mycket rolig SM-tävling!!! Det är ju de läckra rätningarna man minns bäst!!!

Resultat: Med 2 skapliga slutsträckor, lyckades vi på nå't underligt vis klättra ända upp till andra plats!? Våra kamrater Micke och Matte Holmgren (puss på er;-) vann dock, och snuvade oss därmed på silvret! Men, men, en bronspeng är ju inte heller fy skam, även om vi har ett par så'na se'n tidigare! Vi tar nya tag nästa år!!! ;-)

Tillbaka