Södertörns Bil-O-Klubb "Snötåget" 01-02-03
Så var det dax för SBOK-tävling i Grillbytrakten igen! Tyvärr avslöjar startplatsen att det inte kommer att gå ner till Veckholm den här gången. Synd! För där hittar jag ju!!! Den här gången går det förmodligen norrut, och där hittar inte jag bättre än någon annan. Men jag ser ändå fram emot att få åka. Det är ju toppen med tävlingar som går bara 4-5 mil hemifrån! Nackdelen som jag ser det, är att grabbarna (och tjejerna) i SBOK envisas med att köra onumrerat. Det kan ju inte vara för att få ned farten, för det är klart för länge se'n att farten inte påverkas mer än på de sträckor som är till för att gasas på, typ grusgropar och industriområden! Den här gången kommer väl tempot ändå att bli relativt lågt, eftersom det är utlovat 15 grader kallt och snö!!! När vi åker SBOK-tävling så är vi inte bara uppdelade efter kartläsarklasser heller, utan här blir vi även klassade efter vilken bil vi har!!!??? (se särskiljningen!!!) Dessutom har jag ingen som helst förståelse för hur man kan särskilja efter startnummer??? Jag har inte fått välja mitt!!!! Men jag hoppas på, och ser fram emot en rolig vintertävling, där vi förhoppningsvis slipper deras mycket underliga särskiljningsmetoder!!!
Det började med en kort pilad transport norrut över rv 55. Första sträckan var en OK-plock på för oss välkända vägar, och vi hade därför inga problem, även om vi fick backa på nå'n enstaka kontroll. Det berodde mest på att det var så kallt, och att jag inte var särskilt intresserad av att veva ner fönstret för att leta med handsökaren, utan vi försökte, och lyckades, ta OK-skyltarna med bara bilens lysen (tack för att ni inte gömt dem)! Ett litet aber var väl att vi hade räknat med att starta som fjärde bil, men eftersom Stefan/Roine inte kom till start, och "Munken"/Per var lite sena, så fick vi starta som tvåa. När vi dessutom passerade först startande Lindell (som inte var lika hemma i området som vi) redan vid femte OK:n, så var vi redan där allra först i spår. Dessutom var vi lite slarviga på slutet och höll på att missa spetsen i vägskälet vid Sneby, men upptäckte det och tog den på andra varvet i stället! Vi hade cirka 4 minuter till godo på sträckan.
Så blev det transport, och till vår glädje visade det sej att vi skulle till S1's område alldeles utanför Enköping! Där har jag lagt både en RM-tävling (-95), och en NM-tävling (-99), och hittar därför riktigt bra i området! Häftig roadbook förresten, med foton på vägvisningsskyltarna!!!
Det startade med plan på höger sida, med lite smålurig slinga utanför. Eftersom vi visste hur det såg ut, och mamma Källström (Göran's fru Lena) stod där och tittade, så blev det full gas från början! Det var dessutom "lite" halt, så Göran nyttjade hela planens bredd, när det spann på alla "fyra"! Vi åkte dessutom slingan efter på vänster sida åt rätt håll (bakåtvarv)! Det kändes rätt skönt att ha gjort det. Eftersom det inte stod nå'n kontroll där, så hade det blivit väldigt oroligt om man åkt den baklänges (smart av banläggaren)! Vi gasade på i bra tempo tills det blev OK på gamla vägen över gärdet. Blev lite osäker på exakt var den kom ut, och eftersom det stod flera OK:n längs vägen, fick vi backa för att kontrollera att det blev rätt. Tog ett mått från kontrollen vi valt ut, fram till nästa gård, och när det stämde så blev vi nöjda. Däremot förstår jag inte varför de redigerat om kartan förbi rätningen vid gården? Nåväl, nästa rätning (vinkel vänster) var med! Så rullade det på tills vi kom över på andra sidan stora vägen. Där åkte vi en liten skogsstig, och eftersom jag visste hur det såg ut så sa jag till Göran att åka högra vägen i träddungen (V om 3, hette angivelsen)! Men när vi kom fram dit åkte han vänstra i alla fall!!? Där stod också en passer (Z)! Men jag var inte nöjd, och sa till Göran "nej, vi ska åka högra"! "Finns inga spår där" sa han! Vi checkade utfarten, och mycket riktigt, det var ingen som hade åkt där! Det låg dessutom granris över vägen! Men jag var inte nöjd i alla fall, utan beordrade Göran att backa och kolla infarten en gång till! Men det låg granris för den också, och inga tendenser till bilspår, så vi beslutade att ta den vänstra ändå, fast jag visste att det var fel! Jag skrev även upp skylten för säkerhets skull. Jag gjorde en liten markering i hörnet på rutan, i fall att vi skulle komma tillbaka och ha kontrollen senare på annan karta (det finns ett flertal olika varianter på kartor och vägval på den stigen), så jag visste vilken jag skulle kryssa över i så fall! Men vi gissade att banläggarna gjort en liten miss, eftersom karträtt väg inte var spårad! Men det kostade oss nästan en minut!!! Det är inte alltid bra att hitta i områdena!!!! Resten av slingorna fram till TK:n gick utan problem. 2,01 prick! Attans också!
Tredje sträckan gick också på S1! Det började med rätning med tillhörande triangel! Fortsatte söderut med slinga över plan och väg höger. Plan höger sida, och en angivelse som var mycket oklar (S Järlåsa)! Men eftersom vi alltid utnyttjat den lilla bulan på vänster sida förut när vi åkt här, bad jag Göran att kolla den i fall att!!! Men när vi kom fram dit var den helt ospårad (ingen skyltsättare eller föråkare hade åkt där), så min bedömning fick bli att angivelsen slog i vägskälet på utfarten efter bulan!!! Det visade sej senare att banläggarens tanke var att vi skulle åka där, men eftersom angivelsen var så luddig att till och med föråkaren hade missat den, blev de tvungna att stryka kontrollen! Att de flesta som startade efter oss hittade den, berodde på att Stig och Henrik Oscarson, som startade efter oss på sträckan, och som brukar ha lite mer bråttom än oss, förmodligen missade infarten :-), men fick stopp på racern vid utfarten (min alldeles egna teori :-) ej bekräftad), och fick där se fotspår och baksidan på skyltarna, varvid de backade tillbaka och spårade upp den!!! Se'n blev det mest OK-plock, varvat med lite slingor här och där. Det gick alldeles utmärkt. Ett kortare snurrparti på skiss fanns också inlagt. Där stod Micke "Schumacher" Holmgren och tittade på våra förehavanden, och eftersom chaufförer i bil-O får fnatt när det står nå'n och tittar, så blev det extremt vida svängar runt alla slingor man skulle åka! Släppa gasen när det finns publik är ju inte att tänka på :-)!!! Det var ju inte så lite halt heller! Se'n blev det mest OK-plock resten av sträckan. Inga konstigheter från vår sida, endast problem med en OK väg som vi fick leta lite efter! Vi hittade den inte vid vägen, och inte vid vägen straxt efter heller, så vi backade för att leta om! Men hittade inget medan vi backade heller!!! Då blev jag lite irriterad och trotsade den våldsamma kylan (-20 grader!!!), och vevade ner rutan för att kunna lysa med handsökaren! Och vips, den satt på ett träd i ett buskage mitt i mellan vägarna!? Vi "nollade" sträckan med en marginal av 23 sekunder!!!
Så fick vi en transport efter den fina roadbooken (blev lite imponerad faktiskt), till för oss lite mer okända trakter! Där började det med att vi fick justera TK-placeringen!? Eftersom förbilen precis hade startat när vi kom, och de kom inte uppför den isiga backen precis vid starten, så vi föreslog att han skulle flytta TK-bilen en bit, så de som startade på sträckan skulle få en chans att få upp lite fart före backen! Han köpte vårt förslag, och jag tror inte det blev några större problem där. Det visade sej bli en lång och ren OK-plockarsträcka. Det enda som var "svårt" var att hålla koll på var man var, så man inte tog fel OK! Inga konstigheter från vår sida, utan vi fick hålla igen och ta det lite lugnt på slutet för att inte komma mer än 10 minuter för tidigt till TK:n. På så'na här sträckor har man verkligen nytta av alla MHF-tävlingar man åkt i sina da'r. Det var rena grundkursen i bilorientering!
Vi fick vänta vid TK:n i 10 minuter, eftersom vi åkt ikapp föråkaren! Men det gjorde inget, för då han vi uträtta lite behov (brrrrrr!) samt prata lite skit med en av banläggarna (Per Lindqvist) som satt i TK-bilen! När vi väl startade på sträckan blev vi minst sagt förvånade att möta föråkarna redan vid första OK:n!!! Men Karin!!! Man kan inte lägga 10 minuter på att hitta en OK sten!!!! Fast du hade väl bara hoppat över den hoppas jag, och vänt tillbaka för att kolla att den fanns på plats, eller??? Nåväl, vi hittade skylten och jag konstaterade att det var rätt genom att lysa genom fönstret med handsökaren och såg därigenom stenen! Ett par hundra meter senare passerade vi föråkarbilen (de höll snällt åt sidan), så var vi allra först i spår! Tur att sträckan var ganska lätt. Det var mest OK-plock, med en och annan slinga och lite småsnurrande på några ställen. Inga som helst konstigheter från vår sida, utan det gick alldeles utmärkt! Den snygga men väldigt tydliga rätningen in till mål-TK:n var inga som helst problem! Vi åkte bara och väntade på den! Vi hade nästan 4 minuter till godo!
Resumé: Ja, det blir väl så här med vintertävlingar. Det går ju inte att utnyttja allt man egentligen vill. Jag tycker nog att de skulle försökt göra några sträckor lite kortare, för att få mer utslag. Men i och med att det var onumrerat och varvningar, gjorde det att flera tog fel OK:n, vid fel tillfälle, och därigenom fick de ett rejält utslag ändå. Man spelar ju även på osäkerheten, främst hos de lite mer orutinerade, som inte har gått MHF's grundkurser :-)! Många strävar efter att få tätare resultat (typ "sprinttävlingar"), för att B-klassare och C-klassare inte ska bli så långt efter, och tycka det är hopplöst! Men när vi kör onumrerat blir differensen väldigt stor! Det är väldigt lätt att missa någon tavla i stressen, och hur kul är det att på en så pass "lätt" tävling vara 50 prick efter segraren??? Jag tyckte dock det var roligt att få åka tävling "på riktigt"! Kändes nästan som på den gamla MHF-tiden. Synd att de inte fick använda S-skyltar, då hade det kunnat bli väldigt roligt!
Resultat: Vi vann med de 2,01 prick vi tog på andra sträckan! Vi hade naturligtvis en hel del fördel av att hitta väldigt bra i de områden där det var avgörande sträckor!
A